Historia.

Jag har fått en fråga som jag tänkte svara på, hur min träningsbakgrund ser ut.
Jag är faktiskt relativt ny i styrketräning, och jag ska berätta för er hur det har sett ut från liten tjej till stor brud idag ;)

När jag var riktigt liten, såpass att jag bara har vagt minne av det hela så gick jag i gymnastik. "Doris gymnastik" vill jag minnas att det hette. Jag har ett väldigt vagt minne av att vi hade olika balansövningar och cirkelträning, och att jag tyckte det var otroligt kul.
Jag började simskola som 6-7 åring, tävlade en hel del (främst bröstsim och ryggsim, även lagkapp som är hur kul som helst!) i tonåren och stod på pallen 3 gånger (två brons och ett silver).

Runt 7-8 års åldern började jag rida. Jag tävlade i hästhoppning med favoriten Parant när jag var runt 15 år.
På somrarna hakade jag på när Sundsvall Dragons hade basketläger i stan. 1 vecka med bara en massa basketspel, jag har alltid älskat basket! En av spelarna i Dragons (Goran Samardzic) var vår idrottslärare under mellanstadiet. Jag har aldrig tyckt om idrotten i skolan, varken före eller efter Goran. Men den tiden vi hade med honom var helt otroligt rolig, mycket basketspel och Goran var ju dessutom en stor förebild.
I gymnasiet la jag ner både ridning och simning då jag bodde borta på veckorna och inte hade möjlighet att vara med på träningarna. Det blev mest promenader och pilates.
Under tiden på universitet (då jag läste till sjuksköterska) tog jag igen lite på simningen. Jag hoppade i plurret i stans simhall kl.07 på mornarna 2-3 gånger i veckan och simmade före skolan, tyvärr var detta endast i perioder när skolan var "lugn".
Ett tag rörde jag inte på mig alls, annat är någon enstaka promenad och någon pilatestimme här och var i veckan.
Våren 2011 var jag med om något väldigt jobbigt, tragiskt. Exakt vad går jag inte in på här av hänsyn till övriga inblandade men även för min egen skull. Under bearbetningsprocessen av det hemska som hänt tog en kollega med mig till träningslokalen på Sundsvalls sjukhus och visade mig runt bland hantlar, stänger och maskiner. Jag fick ett schema att följa, 2 pass i veckan.
Jag tyckte det var kul, körde på med full kraft tills det sa "pang" när remissen för handoperationen dök ner i brevlådan. Jag hade en skada i handen sedan 9 månader tillbaka och handen skulle opereras.
Jag kom ifrån träningen ett tag. Försökte hitta tillbaka till motivationen men handen gjorde ruskigt ont och satt som ett hinder för allt.

I början av 2012 kände jag att jag hade nya krafter. Ny ork, viljan och motivationen var på max och sedan dess har jag styrketränat regelbundet, med paus på några dagar till en vecka vid ett par tillfällen.

I dagsläget styrketränar jag 4-5 gånger /vecka, borträknat cardio som jag tar när jag känner för det.
På fredag nästa vecka ska jag (tyvärr) träffa handkirurgen igen då handen fortfarande inte är bra. Bedömning för eventuell ny operation, en såkallad stelläggning med 2 månader styrketränings-paus som följd.

Vi får väll se hur allt går. Det blir spännande och jag har fortfarande en motivationsnivå på max ;)

Den här bilden har jag visat förr. Till höger är från tidigare i år
när jag dessutom vägde några kg mindre ;)

Under tiden från gymnasiet. Det var bara reptilerna som fanns i skallen,
inte en tanke på träning. Här med min godonna Väs, som fortfarande
finns i livet även om hon är en segtant.

Parant myser på i hagen ;)
Hästen som jag tävlade.

Goran. En stor förebild än idag :)